Arv och dödsfall

Arv och dödsfall – rättigheter och fördelning av tillgångar

När en nära anhörig går bort regleras fördelningen av tillgångar enligt arvsrätten. Om det finns ett testamente styr det arvsfördelningen, men bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. I frånvaro av testamente tillämpas den legala arvsordningen där makar, barn och släktingar prioriteras. Dödsboet, som består av den avlidnes tillgångar och skulder, hanteras av dödsbodelägarna genom bouppteckning och slutlig fördelning av arvet. Vid oenigheter kan arvstvister lösas genom juridisk rådgivning eller i domstol. Målet är att säkerställa en rättvis och lagstadgad fördelning som respekterar både testamente och arvingars rättigheter.

Vad händer med arvet vid ett dödsfall?

Vid ett dödsfall fördelas den avlidnes tillgångar enligt arvsrätten. Om det finns ett testamente, styr det hur arvet ska fördelas, men vissa delar, som bröstarvingars laglott, är skyddade enligt lag. I frånvaro av ett testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen, där nära familjemedlemmar prioriteras.

Vad är ett dödsbo och hur hanteras det?

Ett dödsbo är den juridiska enhet som förvaltar den avlidnes tillgångar och skulder fram till att arvet är fördelat. Dödsbodelägarna, som oftast är arvingarna, ansvarar gemensamt för att hantera bouppteckning, avveckling av skulder och slutlig fördelning av kvarlåtenskapen. Bouppteckningen är en obligatorisk process och fungerar som en ekonomisk sammanställning av dödsboet.

Hur hanteras arvstvister?

Om det uppstår oenigheter kring arv kan frågan lösas genom förhandlingar mellan arvingarna, ofta med hjälp av juridiska ombud. Vid svåra tvister kan ärendet lämnas till tingsrätten för prövning. Domstolen kan då fatta beslut om arvsfördelningen baserat på lagstiftningen och eventuellt befintliga testamenten. Målet är alltid att uppnå en rättvis och laglig fördelning av arvet.